Open minded

Hade en fantastisk dag igår, trots att jag inte tog ett danssteg - kan ni tänka er :)
Jag var mentalt laddad för en bra dag och den bjöd tillbaka med glädje!

Ingen stress och panik på morgonen, hann med lite sysslor och kunde i lugn och ro ta morgonpromenaden ner till byn. Fotade vår fina björkallé och lade upp på FB (naturligtvis) och vips så hade Lottha gillat bilden. När jag kommer ner till byn träffar jag min bildgillare, vi båda är tidiga till våra ärenden så det blir inte bara en goekram utan lite goetjöt också :) Det var ju inte igår direkt...

Kl 10 hade jag tid hos en ny läkare för min huvudvärk/yrsel som nu inte är lika illa, men tiden var bokad.. Dr Mille visade sig vara en trevlig läkare och jag kände inte det minsta obehag. Vi tog alla prover och tester som går att göra basic (ja, jag överlevde nålarna denna gången också, heja mig!) och allt såg ok ut. Inga förändringar och yrseln kan bero på en mild grad av kristall. Citerar Johan "det är väl inte konstigt, du är ju en juvel" - Katching, ten points for you babe!
Huvudvärken som jag levt med i 13 år har nog inte för avsikt att lämna mig.. Skulle yrseln bli värre igen får det bli ÖNH på Sahlgrenska. Skönt att veta ändå att inga förändringar skett och vi inte behöver ytterligare remiss till MR *andas ut*

En timme sprang iväg hos läkaren, nu var det dags att ta bussen till stan. Matchdag, alltid en speciell känsla. Laddar för mycket folk, högt tempo, pulsen slår i takt med folkets applåder som når oss inifrån läktaren, sorlet man hör innan man själv hinner springa in och titta en stund på matchen.
Alla trevliga människor man träffar, gamla vänner som kommer förbi för en kram eller en hastig vink och slängkyss - fan vad jag älskar mitt blåvita liv och dess odödliga anhängare aka vänner <3 Lite bitter över att inte kunna vara med dem hela matchdagen, men erfaren nog att ta vara på det jag får ta del av.

Lunchrasten spenderades på Tolvans tillsammans med en tillrest blåvit vän som jag inte träffat på vi-minns-inte-hur-många-år-sedan. Minst hundrafemtioelva år eller nåt. Tack Mike för en härlig timme, hoppas vi ses snart igen. Högst troligt på ett dansgolv nånstans, nervös bara på tanken. :)
En annan dansvän överrumplade mig totalt i butiken. Jag blev så himlans lycklig över att få hålla om dig en stund igen Peter - du är väldigt saknad! Och när jag sprang på er igen inne på arenan, fick sitta med er under andra halvlek av matchen - guld värt! Nu har du fått träffat BlåvittMia också - hon är inte riktigt lika lugn som FoxMia, eller hur? ;) Men ständigt med detta leende som ni vänner ger mig!

Fick med mig två pojkar hem - haha, det låter det va :) Nä nä, lämna era snuskiga fantasier nån annastans, jag pratar om min son och vårat bonusbarn. Maia åkte med Seppo då det är hans helg. Pojkarna ville av någon aledning inte till Trollhättan..... kan det möjligtvis vara för att Liseberg öppnar idag och Emil har tjatat hål i huvudet på alla om Helix? Herregud vad han har längtat till denna dag.

 Kvällens avslutning igår var underbar! Hela familjen var hemma när vi kom hem, med respektive. En öl, en Baileys, skratt och prat. En helt fantastisk dag! Bra värden, bästa kollegorna, finaste vännerna, Blåvit vinst, glada pojkar, underbaraste familjen - Love you folks!

Sitter nu igen med lappisen i knät och ser hur solen skapar dagen där utanför. Gyllene egen tid på morgonen, det är tyst i huset och värken har inte vaknat riktigt ännu. Inne på andra koppen kaffe, betalat räkningar, funderar på hur jag ska skapa min dag idag. Fika med Christin, shopping i Kungsmässan kanske? För att träffa min älskling och de två bonusbarnen där också :) Det blir ju så dumt när Seppo och Eric har samma barnhelg. Jag och Eric får väldigt sällan våran tid. Det kan vara tärande och jobbigt emellanåt, men allting har sin mening...

Kvällen kommer iaf att bjuda på dans. Foxkväll på Granngården! Mmmmm <3

Sunshine

Vad har du för små knep att behålla leendet på när allt känns surt?
Läste idag om en vän som har det rätt tufft, men hon har aldrig långt till ett leende. Hon är så värmande och smittar av sig av sin livsglädje.

Det finns många pusselbitar för att nå ett välbefinnande. Allas pusselbitar är olika. De kan ta olika former och ändras under tiden vi andas och utvecklas som människor.
Mina pusselbitar är bland annat musik, dans, barnen, vänner, pojkvännen, egen-tiden, kameran, naturen.... Och solen! Älskar våren och sommaren, sinnet vaknar med grönskan och ljuset.

Sitter nu på bussen på väg till jobbet, spotify i öronen efter att ha haft mitt sedvanliga morgonsamtal med fantastiska Johan. Ser fram emot helgens äventyr, men först ska jag njuta av kvällens fotboll med barnen då Emil spelar match på Frejaplan. Jag ska lyssna på Maia när hon berättar om dagens skolutflykt och jag ska krama barnens pappa och andas en-dag-i-taget-planering.
Kvinnor kan!

Se er omkring och njut av det inre lugnet.
Kram på er!

Vart finns kraften?

Alltså, jag tycker det är superkul att blogga. Egentligen. Jag gör det varje dag. I huvudet.
Sedan är det två små detaljer som ska till få är få det gjort - Tid och minne...
Nu när jag väl sitter en stund med lappisen i knät kommer jag ju fan inte ihåg vad det var jag ville blogga om... TokFia
En annan orsak är väl också att inte alla ska kunna få reda på vad som rör sig i detta huvudet. Ännu :)

Nåväl, har påsken varit bra?
Jag ska inte klaga, jag har fått precis lagom mycket av allting. Fast det är klart, mer dans vill man ju ha - men jag fick så mycket annat vackert de dagar jag inte dansade :) Som kvalitetstid med pojkvän och barnen. Det har varit 4 lediga dagar utan tårar, utan depressioner och inga måsten. Görskönt! Alltför sällan man får den känslan och det är i dessa få stunder man blir påmind om hur viktigt det är att ta fram det ljusa i allt man gör och tar för sig. Skapa det bästa av det man har. Det orkar man bara göra om man mår bra och har positiv energi runtomkring sig. Tack alla underbara människor jag har i mitt liv - det är ni som gör att jag orkar en dag till.

För några veckor sedan var det inte ovanligt att jag stängde in mig i tvättrummet i min ensamhet och bara lät tårarna strömma. Då förstod jag verkligen inte hur jag skulle orka. Jag var nära att ge upp allt. För att inte visa övriga folket i huset min uppgivenhet var tvättrummet ett för mig välbesökt rum. Några gånger ringde jag pojkvännen, fast jag kunde knappt prata. Stackars Eric, vad skulle han kunna göra? Hans hjärta gjorde lika ont som mitt, för vad skulle vi kunna göra? Men det hjälpte att bara ha honom där - i örat. Han har fått stå ut med mycket mitt älskade hjärta - ja, han står ju ut med mig.
Det kommer säkerligen att hända igen. Jag vet ju nu att det går över fast det låter som nån jävla klyscha. Det är inte de orden man vill höra när man mår dåligt - "allting kommer att bli bra en dag" eller "det ordnar sig".
Omge er med folk som får er att må bra - då kommer ni upp till ytan igen efter bottendykningen!
Inga nämnda, inga glömda - ni vet vilka ni är. Jag älskar Er för vad ni ger mig och det blir en självklarhet att ge tillbaka kärlek och styrka.

Dansen är en skön rehab för själen. En härlig fox som nästan får hjärtat att slå i slowmotion, man glömmer allt och blir ett med musiken. Det finns inget som är så fin medicin som en bra danskväll.
Jag hoppas på en bra danshelg för det behöver jag! See you out there!

Nu kom min son hem,  good night people.

Inte en helt vanlig tisdag

Idag var det lätt att gå upp och komma iväg till jobbet.
Idag var det stora leendet till alla kunder.
Idag gjorde det inget att jag glömde nycklarna och fick vända, eller att datorn inte fungerade...
För idag hade man vinsten med sig i bagaget från igår. Så förbannat jävla skönt!

Fast mitt i allt mitt glada kan jag ändå känna en viss irritation över hur några jävla jubelidioter till klantar sköter sig inne på en arena. Respekt för fan! Kan man inte bara hålla käften under en tyst minut?
Sedan undrar jag varför taket var öppet en regnig cupdag förra året och stängt en solig vårdag som igår?
De VET att det förekommer pyroteknik trots förbud... Brandlarm och halvt kaos. Kåta media som blåser upp skandaler (som ingen vet ens om de stämmer - väldigt luddig text)... Å sluta benämn idioterna för supportrar!
Jag säger som många andra som ledsnat på våra fjantiga politiker - Go West!! Titta på England, istället säger de att vi (allmänheten) måste agera... Jo då - Beatrice... hur agerar du när det kommer ett gäng bråkstakar springande mot dig? Vad tycker du vi ska göra? Seriöst?

Jag har inget emot några grupperingar. Jag tycker alla ska ha fria åsikter och stå för vad de tycker.
Men ge fan i att puckla på folk som inte har med saken att göra!
Maskeringsförbud? Ja visst, kör hårt!

Idag har det varit mycket folk i butiken. Många supportrar som älskar sitt lag. Biljetterna till Malmö matchen är snart helt slut, snacket är skönt och stämningen hög. Vi ser alla fram emot måndagen. Vi längtar efter Blåvitt. Vi är mot våldet. Låt oss få en folkfest utöver det vanliga! FORZA

Jag bär fortfarande med mig känslorna efter helgens danskurs. Det finns inte ord för hur vackert det är för själen med denna fox, dessa vänner, denna atmosfär. Tack alla underbara - vi är oslagbara!

Så jävla onödigt

Det är helt absurt - det får bara inte hända.
En familjefar som ska på fotboll, det kunde varit vem som helst.
Jag finner inga ord.
Vila i frid

#deträckernu