fredag 27 december 2019

Hur mycket plats har du i ditt liv?

Hur mycket plats Ger du till ditt liv?

Tänk dig att du är en glasburk, en sån där man kan sätta lock på du vet. En stor syltburk utan innehåll. Vi ska fylla den med ditt liv. Hur ser din burk ut? Hur mycket får plats egentligen? Hur mycket plats gör du för att få plats? När blir det för mycket? Vad är för lite? När sätter du på locket?

Sortera upp de block som betyder mest för dig. Familj, Kärlek, Jobb? De block som du behöver för att fungera som en hel person, på riktigt.
Kan du ta bort något som du inte egentligen måste ha? Finns det något i din burk som ligger där bara för att någon annan tycker att det ska finnas där?


Alla block är olika stora, vilket gör att det blir ojämn yta i burken. Har du koll på dina block så det blir en bra balans? Burken får inte välta och gå sönder, eller repas på glasets insida.

Vad betyder LIV för dig?
Lever du det livet du VILL leva?
Vad kan du FÖRÄNDRA?

I din glasburk, i mitten under alla block, finns en pump som ger syre när locket går på. Denna pump fungerar som bäst när den får kärlek, bekräftelse, energi, tillit och förståelse av ditt JAG.
Hur fungerar din pump?



Det är ok att ha lite obalans ibland.
Du har ansvar över din egen burk!
Men du har bara en! Vårda den

Puss och kram
Mia


tisdag 3 december 2019

Förändring

Hej fina ni

Har ni fastnat på repeat i livet? Eller i ett paus mood där det varken är till eller från? Känner du att behöver en förändring i ditt liv, en push åt rätt håll för att bli pigg och glad igen?



Jag tänker inte be dig börja motionera eller äta rätt kost, följa någon mall eller få in nya rutiner.
Jag tänker bara tipsa om en sak. Busenkelt. Om DU tillåter det.
Lösningen heter Förändring.

Det kan vara små enkla steg som att byta gardiner, skriva med färgpennor i kalendern, ta en annan väg till skolan eller jobbet. Små fina babysteps till en annan verklighet, fast fortfarande DIN verklighet!

Fundera över vad du vill uppnå i ditt liv. Vem vill du vara? Har du för stora krav på dig själv?
Behöver du förändring på jobbet, i skolan, i ditt förhållande eller viktigast av allt - behöver DU förändring?



Man mår jättebra av positiva förändringar som man skapat själv. Även jobbiga förändringar är superviktiga för att kunna gå vidare i sitt liv. Har du någon anspänning så är det bara DU som kan göra förändring för att uppnå befrielse.

En viktig del i ledet till förändring är kommunikation. Prata med dig själv, med dina nära och din familj. Lyssna på ditt inre, och vänta inte för länge med din handling.

Behöver du hjälp och pepp?
Jag finns här.

Du är viktigast i Ditt Liv!

Puss å kram!
/Mia

info@miascreadiem.se

torsdag 7 november 2019

Rädda hjärtat

Hej fina ni

Idag hade vi Brandskydd och HLR utbildningen på jobbet. Sjukt bra föreläsare och specialist inom området och att vi var mindre grupper gjorde att vi alla fick varsin docka att öva på. Så många klokheter man fick med sig, påminnelser om hur man gör i kris läge. Och om hur skört livet är.


Alla KAN göra något vid kris situationer! Alla har ansvar att se över sitt hem och sin omgivning. Vad kan vi göra för att undvika att ngt händer, vet du vart närmsta hjärtstartare finns? Har du tillräckligt med brandvarnare?
Jag tänker dra iväg ett brev till tomten med önskan om brandsläckare och brandfilt.

Ladda genast ner appen Rädda Hjärtat om du inte redan har den. Livsviktig info!


Jag har varit på liknande utbildning tidigare, men aldrig med sådan inlevelse och pedagogik som idag. Och att vi fick varsin docka gjorde mkt. Att verkligen få känna på tekniken med ”30, 2, mitt på”
Min docka blev blodig 😆 Jag fattade först inte att det var jag, jag trodde den hade färg på sig sedan innan som jag inte lagt märke till 🙈
Vi övade stabilt sidoläge på varandra, och det är överraskande hur lätt det är!

På vägen hem kom jag att tänka på en skiss jag kladdade på lifecoach kursen i helgen. ”He’s got the whole world in his hand”. Lite så är det ju. Ditt ansvar! Bättre att göra ngt än inget, det kan inte bli fel.

Ta hand om varandra! 
Puss och kram 






onsdag 6 november 2019

Olaga hot

Det är som vilken onsdag som helst, med sjukt mycket inkommande leveranser på jobbet. Det rullar på, det enda du har tankarna på är hur du smidigast ska strukturera upp alla pallar och produkter.
Klockan blir 12, det är dags för första kollegan att gå på lunch.

Då ringer telefonen. Min dotter stammar fram mellan tårarna att de har hot om skottlossning på skolan, polisen är där och alla dörrar ut är låsta. VAD?? Detta händer bara inte. På en skola, i ett område där man minst anar det. Där man alltid tror att ens barn är trygga.
Jag går i en "mammakrishanteringsroll" och springer ut till bilen, efter att ha mumlat ngt om skottlossning för kollegorna. De får läst på nyheterna strax efter jag åkt.

Det är en bisarr känsla att rulla in bilen på skolområdet, med poliser runtomkring. Läget var dock lugnt när jag kom. Många elever blev hämtade av föräldrar och poliserna log förstående när jag kom med mitt förvånade ansiktsuttryck. Händer det verkligen? HÄR?

Dottern var ok. Hon hade checkat av alla sina vänner först efter att de fick vetskapen, sedan hade hon ringt mig. Hon hade varit så modig och stark, det var först när hon ringde mig och fick höra min röst som tårarna kom. Älskade skrutt! Vi ringde runt till våra närmsta, bara för att meddela att allt är ok. Ifall de läser nyheterna och blir oroliga. Sedan köpte vi glass. Och dricka. Både och liksom.

Dottern är en välkänd liten kollega på jobbet, hon följde med mig tillbaka och hängde med logistik partnern en stund. Jag satte mig på kontoret, och då liksom föll min mantel av mig lite. Det blev så påtagligt. Vad fan HÄNDE? Tänk om hotet hade blivit verklighet? Den tanken hann bara nudda mig, jag skakade snabbt av mig den igen. Nu är vi här. NU. HÄR. ANDAS! Några tårar längs min kind.

Hotet om skottlossning mot skolan hade kommit upp på en anonym instagram, med en video. Elever hade uppmärksammat detta och meddelat personal och rektor. Heja er!! Så fint av er att agera med en gång! Oavsett tomt hot eller inte, så är det en jädrigt allvarlig incident!

En minderårig har gripits vad vi vet nu. Skoltrött? Orättvist behandlad? Osäker? Vadslagning?
Vem vet? Jag hoppas innerligt att denna kille får rätt hjälp och kan förlåta. Jag hoppas att hans nära får rätt hjälp och kan förstå.
Jag hoppas att något liknande aldrig kommer att hända igen. Jag hoppas att min dotter, och hennes kamrater, kommer fortsätta att känna trygghet i sin skola. I sin miljö.

Ljus och kärlek!


måndag 4 november 2019

Hemsidan klar

Hej alla fantastiska människor!

Jag ångrar inte en sekund att jag hoppade på detta tåget, med lifecoach kursen! I helgen var vi iväg igen, och det är så sjukt härligt att bli boostad med energi. Livet är härligt!

Idag blev jag "klar" med min nya hemsida, men kan inte publicera den riktigt ännu. Hur spännande är inte det? :) Jag vet, det rycker i mina förväntningsfulla nerver också. Så varför sätter jag då citationstecken om "klar" med hemsidan? Jo, jag tror att man alltid behöver putsa den, göra lite förändringar och fler medvetna val. Precis som med livet, eller hur?

Man ska ju inte ha direkta förväntningar, de ligger i framtiden och den finns ju egentligen inte. Om du verkligen kan leva i nuet så är framtiden bara illusioner. Det får bli som det blir, det kommer bli sjukt bra!

Vad som har bromsat mig hela tiden i min dröm att starta eget inom coachningen är själva företagandet. Ni vet, med bokföring etc.. Men vad fan hindrar en egentligen? Vad har du för resurser som du inte använder dig av? Kan du komma ett steg längre i livet om du bara ser dig omkring med öppet sinne och nyfikenhet?



måndag 27 maj 2019

Feedback

Min farmor sa en gång att hon önskade sig blommor. För mig var det ett märkligt svar på min fråga, för hon var ju florist? Ägde blomsteraffären till och med. Hon har ju hur mycket blommor som helst.
"Jo, men de har jag skaffat själv"

Det är många år sedan nu, men det har hängt med mig sedan dess.
Att lära sig att ge feedback, att visa uppskattning. På ett enkelt sätt.



Människan vill gärna tänka till. Ska man uppvakta någon ska man göra det ordentligt. En överraskning planeras i veckor, man är perfektionisten ut i fingerspetsarna. Herregud, tänk om något går fel? Ja - vad händer då? Egentligen? Cheessuuuus, slappna av!

Det är det lilla som gör det. En kram, ett leende, en blomma, en gest. Feedback.
Man ska också lära sig att ta emot uppskattningen. Komplimanger kan vara svårt att ta emot, för att du inte tycker om dig själv. Men för den som ger dig komplimangen betyder du ju något!
"Vad fin du är" -Njae, det vet jag inte om jag är.
Hur låter det liksom?
Vad sägs om "Tack" istället? Eller kanske till och med"Tack, detsamma" även om det är lite överkurs.


Innan jag lärde mig bearbeta mina känslor fanns det inte på kartan att få feedback eller komplimanger. Sa någon något som liknade något positivt så trodde jag alltid det fanns någon baktanke. Jaha, vad vill du mig?
Känslan var lite densamma som klyschan med mannen som kommer hem med blommor till frun och hon tar för givet att han gjort något dumt. För hon har minsann aldrig fått blommor förut.
Jag till och med lät mig utnyttjas för att få bekräftelse. Självkänslan fanns inte.

Öppna ögonen! Se dina medmänniskor! Ge komplimanger! Skratta och le!
Stå på dig, ingen är så bra på att vara du som du!
Efter ett tag kommer du märka att hela livet är så mycket enklare.


Jag älskar när du ger mig feedback på mina inlägg, oavsett om det är här eller på mina FB inlägg! Det värmer så hjärtegött och peppar mig att fortsätta skriva. För det når alltid någon. För det är alltid någon som behöver det. För jag behöver det.

Alla är såklart inte likadana. Gudskelov!
Alla har olika sätt att visa sin uppskattning på. Lite som Kärlekens olika språk.
MEN - feedback är så mycket enklare, och minst lika viktigt!

Vad fina ni är!


fredag 24 maj 2019

Hur orkar du Leva?

Min vän ligger på sjukhus, ska opereras för blindtarmen. I samma rum ligger en man med fantastisk karisma. Han har så mycket glädje, stort leende och pratglad. De kan såklart inte låta bli att samtala och efter ett tag får min vän veta att mannen blivit diagnostiserad leukemi. Blodcancer. Obotligt.

Hur kan du då vara så glad?
"Du har alltid ett val. Antingen deppar jag ihop och låter sjukdomen äta upp mig totalt. Eller så väljer jag att leva. Livet är inte så komplicerat. Det som sker, det sker. Och under tiden Lever jag."

Det fick min kloka vän att reflektera. Det kostar inte många muskler att le. Det föder inga jobbiga tankar att leva. Det ger tillbaka att älska sig själv. För genom dig själv älskar du livet. Livet är en gåva vi en dag ska ge tillbaka. Vårda den gåvan, vårda dig, vårda dina kära.



6 dec ifjol träffade jag min vän sista gången. Hans cancer hade blivit så aggressiv så vi alla visste vad som väntade. Vi låg i hans säng, höll handen och utbytte energier. Tankade kärlek och gemenskap. Vi behövde sällan ord, vi visste. Acceptans. Men jag var så arg inombords. Varför i helvete ska ni ta min vän ifrån mig? Varför just han?? Så rätt var det är säger han "Vad tänker du Mia?" -Jag tänker att den  här jävla cancern kan fara å flyga åt helvete!! "Tänk inte så, det tar så mycket onödig energi från din vackra själ." Älskade vän!

11 januari lämnade han jordelivet. Jag Älskar Dig Fredrik!

Han var så mån om oss. Så älskad, så saknad!
MEN, jag Lever för honom! Han ville att vi skulle leva vidare, att vi ska vara älskade och kramas mycket!! Han är så starkt närvarande.


En coach behöver en coach. Eller fler. Han var livscoach, jag fortsätter i den banan. Han peppade mig att nå min dröm att bli föreläsare, tack vare honom ska jag studera till livscoach i höst! Tack hjärtat!!
Jag vill, precis som du, göra förändring. Få människor att må bra, att veta värdet av att Leva.

Tomheten var enorm. Jag lyfte luren för att ringa dig, det var ju så det funkade. Vem skulle jag nu prata med? Vem skulle jag nu bolla mina reflektioner med?

Idag orkar jag prata om mina känslor, visa dem och acceptera dem.
Idag orkar jag finnas till för er som behöver kärlek och omtanke.
Idag vet jag hur jag ska leva, utan att galoppera.
Idag vågar jag öppna mig för fler av mina vänner.

Visa dina nära och kära att du bryr dig. Visa dig själv att du innehar sund egoism!
Du är fantastisk! Flirta med spegelbilden, skriv ner ngt bra du gjort varje dag, säg hej till en främling och du -glöm inte att andas. Djupa andetag! Uppskatta dig själv!

Kärlek till er!
/Mia


måndag 22 april 2019

Påsken

Alltså jag tycker Johan Glans beskrivning av påsken är för jävla skön 🤣 ett gott skratt gör så himlans mycket. Ett skratt talar om för hjärnan att du är glad, det är svårt att låta bli. Det är det enda som smittas riskfritt. Le, och skratta! 💕



Många idag vet inte varför vi firar våra högtider. Ska jag vara ärlig har jag inte stenkoll heller. Jesus dog, och återuppstod. Ingen annan kung har offrat sitt liv för sitt folk. Jag är inte troende, men jag respekterar andra som är. Just det där med att offra sitt liv läste jag som ett inlägg på min väns FB, och det gav mig en reflektion.
Jag tror, på något. Energier, och våra krafter från naturen. Chakra, guider och självkänsla. Har ni provat att meditera? Sätt på er hörlurar, leta upp en guidad meditation på youtube och prova. Gärna några olika, det finns så många. Det är otroligt skönt!


Har ni haft en bra påsk?
Jag har haft en i fin harmoni. Eller iaf så bra som jag kan. För ta det lugnt har inte varit min melodi ☺️ Men nu har jag varit hos mitt hjärta ute på landsbygden och kopplat av 🌷 jag har verkligen tankat kraft och lovar på hedersord att ta det vackert tillbaka på jobbet igen!

Idag kommer mina päron hit. Första gången, och jag vet att de kommer gilla det. 🤗



Så här på våren, med fint väder, är det ju lite lättare att se det fina i var dag. Det är lite lättare att le, att ge av sig själv och att älska.

Ta hand om er, om varandra, om DIG!! 💋


fredag 19 april 2019

Nyttig eller onödig smärta?

Dagens reflektion - migrän måste ju vara ett jädrigt onödigt påfund??
Vad ska vi lära oss från det? Varför ska vi behöva gå med den smärtan?

Hjärtesorg och smärtan att bli lämnad - den gör oss starkare
Tandvärken säger oss att ngt är fel och vi måste rätta till det.
Magsmärtor säger åt oss att ändra våra vanor
Smärtan när du slår tån i bordsbenet säger oss att vi bara är klantiga

Men migrän?? Den triggas igång av vad som helst. Den slår till när den vill.

Jag har haft en fantastisk dag idag. Träffade en vän på Botaniska vid 11, vi var där flera timmar. Det var vårat första möte och det var viktigt för oss båda. Det var så vackert, spirituellt, mycket att prata om och mer gemensamt än vad vi visste. Vad jag dock visste var att när jag kommer hem kommer jag vara trött, vilket jag ofta blir efter intryck under dagen. Men jag är ju såpass vuxen så jag, helt ogenerat, kan ta en powernap. :)
Kruxet är bara att det är min barnvecka...Kände redan i bilen på väg hem surrandet, flimrandet och tröttheten. Vilar 20 minuter, lagar mat och äter. Vilar 20 minuter till innan tvättstugan. Går ut och spelar knas boule med Maia <3 Känns lite bättre, mosig och febrig bara.
Äh, det är lugnt... snart är klockan kvällen och man får lägga sig. Eller nej just ja...jag tvättar ju. Men för i h-e - jag har glömt av tvättstugan. En kvart kvar av tiden och båda 60 tvättarna är blöta... Grattis till mig ...

Vet inte om min migrän idag kom av att jag inte druckit kaffe sedan i onsdags morse, att jag ätit för mycket godis, att jag varit ute i solen hela dagen (solbränd i ansiktet) eller att jag helt enkelt inte kan slappna av. Men vet ni vad? Jag är på god väg <3

Så Mia, vad har du lärt dig idag?
1. Använd solskyddsfaktor
2. Drick vatten
3. Ge fan i godiset
4. Vi får försöka leva utan kaffe
5. Vi klarar oss utan värktabletter

Ja, se där. Det blev ju en lärorik dag idag igen :) Glad långfredag!












Den nakna sanningen

Ni vet när man är hemma, sjukskriven, magkatarr och ska ta det lugnt? När man kan ligga å slapps hela dagen med tonåringar i huset som sköter allt åt dig?
Jaså, inte du heller?? Fan vad skönt, då är jag inte ensam :)

Åkte in akut igår, har aldrig upplevt den smärtan tidigare så intensiv. De tog in mig för hjärtat först, det är tydligen vanligt fick jag veta sen. Att man tror det är hjärtat, för smärtan upplevs på samma ställe. Fått omeprazol nu och ska lära mig att anpassa mig. Igen. Lite samma resa som med IBS för femtielva år sedan typ... nåväl, jag ska iaf hålla mig lugn, thbbft... (vi kan definiera det begreppet i ett annat kapitel)

Jag började med sovmorgon. Till 7. Magen hungrig. För att undvika rivningar och bergodalbana på mina revben gav jag den youghurt och flingor. Fint. Somnade om. Kanon.

Vaknar och ska göra ngt i köket. Av någon anledning ser jag att vi fått mjölbaggar. Göräckligt! Inleder operation rensa skafferi. Känner rätt så omgående att det var ingen bra idé. Man är inte effektiv när man är lika påverkad som en påkörd hare... har tagit lite i taget hela dan. Är inte klar, så nog fan har jag tagit det lugnt.



Jag har ju såklart gjort andra bra saker också. Vikt tvätt, in i lådor, bäddat, kollat lets dance och finaste familjen.... skoja bara. Eller jag jag har faktiskt gjort det, men jag vet att några av er tänker nu Miiiaaaaa, Lugna ner dig för f-n..... för er kan jag berätta att jag faktiskt har mediterat. Med migrän. Någon som provat det? Det känns som att huvudet ska gå sönder på riktigt. Blev änna värre. Men jag fortsatte andas, släppa tankarna, se inåt och så släppte det något. Efter en halvtimme kändes det bättre.

Då jagade vi solnedgången. Hade tänkt Fiskebäck, men det blev Röda Sten. Vatten, svanar, klibbor och en isbjörn?! ☺️ Ja, visserligen, dagens sommarvärme hade släppt greppet.