Uppehåll

God morgon!

Nu var det ett tag sedan men som vanligt är det fullt upp. Inte jobbigt, men ändå så prioritering är ett måste.

Nu är barnen hos Seppo denna helgen och jag är på embrace kurs på granngården. Inte för att dansa, för då stryper ortopeden mig... Men för att hjälpa till med arbetet runtomkring och för att sälja smycken. 

Gårdagen på kursen var ljuvlig. Jag är lyckligt lottad som har dansen och den fina familjen i mitt liv! Det var grymt svårt att sitta stilla, i pausen och i fridansen på kvällen snodde jag åt mig några danser. Och vilka danser sedan! Fox är så jädrans skönt! Många wow upplevelser, tack!! 

Sitter nu på korsvägen, väntar på vagnen som tar mig till kursdag två. Trött som en urvriden gammal trasa, men vad gör det? 

Solen skiner och snart är jag hos mina dansvänner igen 

Som en blomma

God morgon världen!

Tänk vad lite ljus kan göra! Som en blomma öppnar jag mitt sinne mot solens strålar och tankar energi.

Det är svårt att inte vara glad och känna att det nog kommer ordna sig ändå. 

På något sätt... 

"Jag vill som en blomma stark

Tränga tyst igenom

Asfaltsvägens hårda mark

Och slå ut i blom"

Hur många hästar har du i stallet?

Går på spårvagnen, och som 90% av passagerarna har jag hörlurar med härlig musik. Whiskey in the jar .... Hur svårt är det att inte ryckas med? Men den blyga människan i mig diggar lite lätt med benet bara och kanske drar lite på mungipan i ett skevt leende. 

Varför vågar man inte njuta av glädjen bara för att man har folk runtomkring sig? Tänk om alla helt plötsligt skulle börja nynna eller sjunga med i låten de lyssnar på just exakt då? Haha, spontan tanke som slog mig medans 6:an skramlar fram, nästan i takt till musiken... 

Kommer ihåg en kille jag såg för flera år sedan - han sjöng med. Men inlevelse och var till och med klädd som sin idol - MJ :) Jag blev så glad av hans glädje, kommer jag aldrig glömma. 

Jag kommer aldrig sjunga högt på spårvagnen, men skulle ngn göra det - vad får de för bemötande egentligen?

På väg ner till Ullevi garaget kan jag inte längre vara helt tyst. Nästan viskar med till Wind of change och ler med ögonen. Naturligtvis möter jag en kille som är på väg att ploppa in sina lurar. I mötet tittar han på sin telefon (puckelryggen ni vet), tittar upp när han hör mig, tittar ner för att direkt titta upp igen... Hans skeva medlidsamma leende säger "oj, hon har nog inte alla hästar hemma" ...

Nej vet du vad! Alla mina hästar är nog fan på grönbete hela gänget! 

Musik berör och gör mig glad - gläds med mig :) 

Väl i bilen skruvar jag upp volymen och brölar för full hals "med en glass i min mun..." 

Nu kan ingen höra mig. 

Varför känner man att man måste smälta in så bra som möjligt i samhället? Måste man vara "onormal" för att kunna ryckas med i musiken bland folk?

Vad fan är normalt? 

Lev ditt liv - NU. Imorgon kan det vara för sent. 

Over and out 

Ledig lördag

Hej hopp

Att vara ledig och vara hemma en dag är lika ansträngande som att jobba en vecka.. typ.. Iaf som ensamstående mamma med stundande fotbollscup :) Efter dagens alla rabalder sitter jag nu i soffan och är helt färdig. Klockan är snart 18 och då var det liksom inte läge för "powernap" - fram med datorn istället och krafsa ner några rader så iaf Jonas  har ngt att läsa. Tihi

Ja, barnen vet ju att jag brukar baka när jag är ledig så det var deras första spontana fråga när de såg  min tomma dag på kalendern "vad ska du baka idag?" Jag hade tänkt göra kanelgifflar men insåg att jag hade inte all utrustning som krävdes, så det blev philadelphia rutor istället. Och en blåbärspaj som står i ugnen detta nu.
Ett fenomen som mina kollegor lärt sig också - så på beställning blev det Gula Faran till jobbet förra veckan.

Vi fick hem våra cyklar, dotra mi och jag. Vi tog bussen till Bifrost, sa hej till Linda och Magnus, hämtade cyklarna och tog en uppfriskande fika hos Nettan innan det bar iväg. Hon var så tapper min lilla docka, strax över en timme tog det oss hela vägen hem till Djupedal. Vi stannade till vid Kvarnbyn och tittade på forsen, gick upp för alla backar, skrattade åt tupparna och sista biten pinnade hon på utav bara den.

Förra helgen var barnen hos Seppo. Fredagen dansade jag till Umbrella på Kvarnkullen, en ok kväll. Lördag var jag hos hjärtat och bonusbarnen. Vi bakade chokladsnittar och kollade på Mello Andra Chansen. Det var härlig kvalitetstid.

Det har varit en jävligt tuff vecka, eller en tuff tid överhuvudtaget det sista. Jag tappar mer och mer ork, hinner inte tanka eller tänka. En son på väg in i tonåren, ett trångt boende, en konstant molande huvudvärk, ett trasigt knä, känslor som inte vet vart de hör hemma. Jag har ingen kontroll och känner mig totalt jävla maktlös. Magen är arg på mig och gör så jag kräks när det blir för mycket. Illamående, yrsel och rum som gungar är vardagsmat. En ekonomi som suger, ett liv som skulle byggas upp faller isär. Oro över förändringen på hjärnhinnan, stress över vardagen och räcker jag verkligen till? Jag vill ju bara väl. Jag gör allt för att vi ska ha det bra. Hur kan man känna sig så ensam och vilsen, jag har ju så många fina själar i min närhet?!
Ja, jag vet - det kommer bli bättre. Det kommer gå bra. Trhbbft!!!
Fan vad skönt det var att få det ur sig!

Men annars mår jag bra.

Igår kväll var det veckans danstillfälle. Färden gick återigen till Kvarnkullen, tillsammans med Eric och Johanna. Zlips stod för musiken och det var alldeles lagom mycket folk :) Det blev en wow kväll, kanske för att jag verkligen behövde den. Dansade hela kvällen, hann inte bjuda upp någon ny dess värre. Fast å andra sidan dansade jag med några som jag bara dansat med en gång innan. Och jag dansade med Anders som jag inte gjort på mycket länge. Det var trevligt. I pausen spexade vi till det, jag och Martin. Golvet är tokhalt med mina skor, så fast jag höll på att dratta på ändan flera gånger kunde jag inte sluta att le ikapp med pulsen till musiken. Boogie Woogie, bugg och fox. Grymt bra!!
Pär var tillbaka efter sitt sjukhusbesök och det gladde oss. Puss på dig! Och Bengt, du får mig att andas!
Eric älsklingen - det var inte vår dansdag idag eller hur .. hahaha. Mina ben bar mig knappt men jag gav mig inte. Vi skulle runt, oavsett vem som förde....

I torsdags var vi på Rock of Ages. Har ni inte sett den så gör det om tillfälle ges! Vi  hade en mycket trevlig kväll och gajsaren är totalt galen. Men vad som gladde mig mest denna kväll var ett sms. Ett livstecken från en mycket saknad vän. Jag finns här - alltid!!

Fick ett till livstecken i veckan. Ett telefonsamtal till butiken från vår kära Otto!! Gud vad jag vill åka till Tyskland och hälsa på dig min vän!
Igår travade Putte in i butiken och jag tappade nästan andan av överraskningsglädje. Jag visste ju att han var i stan, men vågade inte tro att han skulle hinna med ett besök i shopen också.
Och Peter - tack som fan för allt du gör! En vän som du skulle alla ha!

Jag fick mycket fantastiskt stöd när ni förstod att jag inte mådde så bra och behövde pepp! Ingen nämnd ingen glömd. Thats what friends are for. Love you all!

Jag har gett mig fan på att dansa som om varje tillfälle vore det sista. Ta vara på er och kramas mycket!

Gameday

God morgon gott folk!

Då var man på väg in till bästa jobbet igen, matchdag och taggad 💙

Kroppen har kommit in i någorlunda fas efter gårdagens dans på Kullen. Kändes som jag blivit överkörd när jag vaknade imorse, hade kunnat tro att jag gjort helkväll på krogen... Men efter kaffe, dusch och ett par diklofenak var man på banan igen 😜

Sv cup match idag, tänk om man kunde få uppleva den guldkänskan igen! Lyckan, glädjen, nervositeten - det var mäktigt! Kom igen nu Blåvitt!! 

Har våren smugit sig på er också? Läste att det är pollenutslag redan, rekordtidigt. Om bara vädret kunde besluta sig för att inte vara så Boråsblött och ge oss lite sol igen hade ju allt varit great! 

Fast det är klart - mindre rinnande näsa och kliande ögon så länge regnet faller. 

Men jag vill ha sol och värme!! Love it

Fan vad jag längtar till sommaren, det är ju så man kan bli hysterisk 😊 

Snart Kalle, bara 4,5 månad kvar 😃

Slottskogen med vännerna, danserna, stranden, glass och glada barn ... Ååhhh! 

Nej fokus nu - det är matchdag och vi taggar!! Sitter på grön express och regnet piskar mot rutorna. Men vad gör väl det - forza!! 

Tålamod

3,5 månad har gått sedan vi var tvungna att lämna vårat hem. Jag är jätte tacksam att mamma tar emot oss och att de gör plats för oss, men det är inte lätt. Inte för någon av oss, och det tar på krafterna. Igår exploderade vi, jag och sonen. Även dottern fick sig en törn.
Ibland önskar jag att allting bara kunde få vara precis som det var. Varför fungerar människan på det elaka sätt som den ibland gör, där känslor bara stängs av? Varför kan inte lyckan man en gång kände bara få bestå? Jag vet att man förändras hela tiden som person, man utvecklas och tankar/känslor/upplevelser skapar nya former. Allting som sker är alltid på något sätt meningen fast man inte alltid ser den.

Jag ångrar ingenting med mina beslut jag tog då, men när det är mörkt är det svårt att se framåt.
Vad fan ska jag göra?

Jag ber till ödets makter att vi får varsin lägenhet snart så vi kan komma igång med våra liv.
Just nu är det viktigaste att bara ta en dag i taget och göra det bästa utav den. Vilket aldrig brukar vara något problem, men när andra faktorer utifrån påverkar kan det lätt bli kaos. Önskar jag kunde skriva mer om kaoset i oss, men någon skulle ta väldigt illa vid sig då. Och det vill vi ju inte :)
Annars är det jädrigt skönt att bara skriva av sig, att få dela sina tankar och utbyta åsikter. Jag har några få jag kan göra det med - alla guldstjärnor till er!!

Jag ber er - vet ni något om lght (stl 2, 3 eller 4 för max 8000/mån) i eller runtomkring Mölndal, hör av er till mig asap!
Jag har typ 70 intresseanmälningar i veckan på Boplats och börjar bli lite smått galen.

Naturligtvis har det varit en helg full med danstillfällen på min barnhelg :) Igår stod jag över Blender i Borås och det behövdes nog. Min kropp slog ut mig natten mellan fredag/lördag och jag trodde inflammationen i magen hade blossat upp igen. DM på Valhalla Sporthall med Donnum kunde jag ju bara glömma och jag är så himlans ledsen att jag inte kunde hjälpa Gullan & Crew med caféet. Magen lugnade dock ner sig under dagen (finns kanske fördelar med att hålla sig lugn å stilla ett tag) och på eftermiddagen körde Eric oss till Tuve där Maia hade cup med sitt Jitex. Tre trötta timmar i Tuve Sporthall, men det är ju så himlans kul å se tjejerna kämpa på så. <3

I fredags åkte jag med Åsa till Kvarnkullen, Casanovas spelade och det var toköverskott på tjejer... Ingen bra början, men sedan stod jag inte många danser. Fick dansat många goa turer och som vanligt tog kvällen slut alldeles för fort! Fick till en wow-dans med Johan, ni vet en sådan där man blir ett med musiken. Bara tanken på den tar mig till danseurofins himmel. Foxade med Åsa också och det gick görbra :) Det var kul, måste göras om!! Lyckades bjuda upp nya talanger och bli uppbjuden. Danserna med Bengt gav mig lugn och energi, älskar dem! Känslan av lycka på dansgolvet är totalt obeskrivbar.
Får se hur det blir nästa helg. Inga barn, men heller ingen bil.. Fredag kan funka, men det verkar inte vara någon dans på lördag? När jag väl kan komma iväg.... Ååååhhh vad jag längtar till våren och sommaren, då mår man som bäst.

Blev dissad en dans och vet ni vad - det bekom mig inte alls.
En annan försökte involvera mig i intriger och vet ni vad - orka bry mig mindre... Ni får tro vad fan ni vill, huvudsaken är att jag och vederbörande vet! Jag är ute för att dansa och umgås med mina vänner, jag tycker nästan lite synd om er som måste tro allt om folk hela tiden. Så är det ju överallt, om ni bara öppnar sinnet lite kanske rätt fakta trillar på plats. :) Då ska ni se att ni orkar le också och genast mår man lite bättre.
Nuff said.

Idag är det Donnum. Jag har världens bästa kursvänner, de gör söndagar till veckans bästa och mest efterlängtade dag! Älskade tokfjantar - saknar er som fan änna! Snart blir det kramkalas!
Grattis Mathilda och Martin till fjärde placeringen igår, ni är grymma!

Jag har en svag förhoppning om att få hem våra cyklar idag... Vilket innebär att jag måste få tag på Magnus, hitta min cykelnyckel, hoppas däcken är ok ... Jag och Maia ska isf cykla från Bifrost i Mölndal till Djupedal i Mölnlycke.... Jiiihahaa....

Om 15 minuter ringer väckarklockan.. God morgon gott folk, ha en fantastisk söndag!

Fredag

God morgon gott folk!
Vaknade 1,5 timme innan väckarklockan och är värdelös på att somna om.
Bara till att gå upp och sätta igång kaffet. Det är ett ljuvligt ljud på morgonen, som jag saknat det - puttrandet när det sista kaffet rinner igenom.
Chattat lite med vaket folk, löst skjuts ikväll och samlar energi nerborrad i Jockes fåtölj :)

Denna veckan har jag tagit morgonpromenad till centrum istället för att ta bussen här uppifrån. Igår skuttade det över två st stora rådjur mitt framför näsan på mig, vid mossen mellan skolorna. Finns vackra fördelar med att bo som vi gör just nu. Glömde genast den stora husspindeln som skrämde skiten ur mig samma morgon på hallgolvet...
Fan - nu kom jag ju ihåg den igen... Ryser i hela kroppen..

Emil har kommit igång med fotbollen, med Fässberg. Det blir sena tisdagar och torsdagar, men så länge han orkar och tycker det är kul får han hållas. Jag tycker det är kul att han kommit igång igen och några av hans klasskompisar går där också. De är ett järngäng :)

Denna månaden har jag lovat mig själv att ta tag i alla sista pusselbitar. Eller iaf tjöta hål i huvudet på han som måste göra nästa drag. Vi måste kunna gå vidare!

I början på veckan hade jag en hemsk dipp. Tårar trängde fram och jag kände mig som en värdelös mamma och hemsk person. Jag vet ju att jag är världens bästa mamma för jag har de mest underbara kidsen, men just då hade en viss persons beteende trängt sig igenom min mur och sårat mig. Att man kan känna sig så tom, sårbar och ledsen skrämmer mig. Visst måste man ibland ner för att komma upp, men fan vad ont det gör! Så okontrollerbart maktlös!
Tack vare fantastiska vänner, pojkvän och ännu en gång, en underbar son, överlevde jag denna resan också.
Vad vore jag utan er?

Idag mår jag fint! Det är fredag, det är dans. Casanovas på Kvarnkullen, minikvalitetstid med Åsa. :)
Men först en arbetsdag med goaste Mesken och förhoppningsvis en lunch med vännen.

Ha en härlig fredag gott folk!
Take care out there!