Välbefinnande

Älska denna känslan - känslan av ett underbart välbefinnande. En känsla av välbehag, av kärlek, av lycka och eufori. Tänk om man kunde få vara så här glad alltid.
Eller förresten nä - då vet man ju inte om man är lycklig till slut. Kan man inte känna sorg och ha dåliga dagar kan man inte heller uppleva glädje och dessa fantastiska dagar.
Det krävs väl ingenting egentligen - det liksom bara händer.
Kryddorna i mitt liv är mina barn, min familj, mina vänner och denna ljuvliga dans - fox!

Blir alldeles varm i hjärtat när jag hör en bra låt på radion och kan föreställa mig dansen till den. Musikanpassningen, närheten, samspelet och lyckan. Jag vill dansa. Nu. :)

Kursen med Odd och Eva Vesterli i helgen som var var som alltid, helt tokbra. En stor eloge till mina barn som satt så fint i flera timmar och väntade på sin mamma. Älskar er mina skruttfisar!!
Christine och Thomas med Crew - fantastiskt bra jobb! Hälsa kocken också - tummen upp!
Ni dansare som inte gått dirty foxx kursen - jag rekommenderar det varmt!

Sedan måste jag bara få berätta - det värmer så otroligt mycket och jag blir så glad när jag får veta vad det betyder för er som läser min blogg och mina inlägg på facebook! Denna veckan har jag fått mycket cred och jag vet inte vad som kan ge en mer energi och kraft att orka blogga vidare. Ni är underbara!!
Jag älskar att skriva och det gör gott för själen att få "tjöta" av sig lite. Jag vet att jag inte är ensam om mina små bekymmer och jag önskar att jag hade haft ngn styrka tidigare i mitt liv som hjälpt mig.
Idag är jag förhoppningsvis stark nog och jag har många änglar vid min sida, kan jag vara en av dina så är jag lyckligt lottad. Det handlar om att ge och ta, och om att skapa din dag såsom du vill ha den.

I fredags var en sådan dag... Vi var på Kvarnkullen och dansade. Ställde min vattenflaska i fönstret, som vi brukar, och spanar runt lite. Hade haft en konversation på fb innan och peppat lite härligt folk i min grupp Mina Dansvänner att bjuda upp och våga ta för sig. Jag är ju otroligt dålig på namn och att känna igen folk, men hade en från denna konversation jag ville bjuda upp... Inser att jag troligtvis inte kommer att känna igen honom så jag ger mig ut på dansgolvet och in i lyckans land. :) Antar "Mias utmaning" (jo, har fått det uppkallat efter mig *rodnar* - går ut på att bjuda upp minst en som man inte dansat med innan, gärna någon helt okänd) . Jag är peppad till tusen och dansar så mycket jag kan. Både med nya och gamla dansvänner.
Jag är fortfarande för blyg för att bjuda upp någon av Dem. Men en dag så... Det måste väl vara deras förlust om de säger nej... Varför är man så rädd för ett nej? Hur kan ett ord bryta ner en så?

Rätt var det är, i en vattenpaus i fönstret, blir jag uppbjuden. Tackar glatt ja och foxar iväg... När han presenterat sig och jag förstår att det är han från konversationen blir jag både stolt och tafatt :) Jättekul att du bjöd upp!! Förlåt att jag snubblade runt på mina fötter, hoppas du har överseende med det! Men de lugna låtarna fick vi ju till iaf :)

Senare, vid ett annat tillfälle, läser jag att det är den "fräcka sidan" av danslokalen vi parkerar vattenflaskan på... Inte alla vågar sig över dit för att bjuda upp. Jag förstår inte? Jag är inte farlig?
Fast sedan när jag tänkte efter så står ju De där också... Fan vad jag ska bjuda upp Dem nästa gång! Här ska ingen komma å tro att de är något bara för att! Å vill de inte så visst - då hittar jag mina guldkorn någon annanstans!! Som min älskling Eric, som min stjärna Johan, som min dd Micke eller som min nyfunna vän :) Ni gör danslivet så mycket ljusare!
Skapa din dag å skit i alla andra som inte passar in i ditt pussel!

Sitter idag hemma ... ska jobba imorgon. Jag och mor med varsin laptop, hockey på tv och en kall bärs.. Inte tokfel det heller. Men det känns väldigt tomt att inte ha barnen här. De är hos sin pappa i helgen.
På söndag ska Emil börja provträna för Pixbo innebandy, hoppas verkligen han fastnar för detta och vill fortsätta. Vi har börjat komma tillrätta i vardagen och kämpar varje dag tillsammans.

Den nya chefen på jobbet verkar väldigt givande! Vi hade vårat första möte i onsdags och jag tror detta kan bli mycket bra! Ser med spänning fram emot alla förändringar som successivt kommer att ske. Butiken fyller 10 år i IFK´s ägo i år, vilket innebär att jag och Mesken firar 10 års anställning för vårat kära Blåvitt! Det måste ju firas, eller hur?! Vi funderar på att gå till On Stage nån dag å ta en bärs, häng på vet ja :)

Alltså - det måste ju snart vara dags att gå ut och bowla också?? Det är ju tokkul! Bowling, öl och umgås lite! Det brukar ju alltid vara jag som får dra ihop gänget - men va fan kom igen?! Spontanitet <3

Ser med förtjusning fram emot sportlovet, har tagit semester tis-fre. Då ska vi bowla, gå på bio och baka... I vilken ordning vet vi inte ännu :)

Imorgon är det jobb, sedan hem. Ännu en ledig kväll som jag inte vet vad jag ska göra med. Måste iaf prismärka alla rea smycken - ska ha med dem till Granngården den  12 februari. Kom å fynda! Å kan du inte komma så finns de i ett fotoalbum på FB, på min profil Mia Dagochnatt.

Å till dig älsklingen - jag saknar dig så jag kan bli tokig! Vi skulle väl kunna lägga till fler dagar i veckan så vi kan knö in en egen-tid-dag? Bara vi två? Du gör mig hel, du får mig att tänka på ett helt annat sätt i vissa frågor. Stunder då jag känner att jag faller finns du alltid där och lyfter upp mig igen.

Nu är det dags att hämta en kall, nr 2... Och sedan hoppas på en natt med sömn...

Gammal kropp eller trötta muskler?

Hej hopp!

Nu sitter jag här i soffan, med Bert kring nacken och hoppas på att det hjälper lite mot smärtan som bara verkar sprida sig. Smidigt när man köper presenter till barnen som man får användning för själv :)
Ja, Bert är en underbar björn med samma funktion som en vetekudde ungefär. Maia fick honom i julklapp för att hon inte skulle frysa om kvällarna. In med honom i mikron och sedan har man behaglig värme där man behöver den. Det är lite besvärligt då smärtan sitter i buk och ländrygg, men där kan jag inte ha honom - han är för tung. :) Då undrar säkert ni varför i hela friden jag har honom runt nacken när smärtan sitter i ryggen?? Haha...

Jag fick sovit nästan 3 timmar inatt... Denna underbara mage och rygg som försöker knäcka mig - HA!! Var lite nervös först att jag var magsjuk igen, men smärtan eskalerade och påminde om mensvärk. Jaha, denna fina kvinnovecka som gör lite som den vill... Sprider sig runt till ländryggen och får mig att ligga blickstilla. När jag räknade lite stämmer det ju inte alls? Va fan - inte vattencystor igen?! Tusen miljoner tankar hinner passera och jag kniper ihop ögonen hårt för att inbilla mig själv att jag sover.... Idiotförklarar mig själv för att ha lagt värktabletterna i lådan längst ner - hur fan ska jag lyckas böja mig ner och upp? Blundar ännu lite hårdare... Sista halvtimman innan klockan ringer somnar jag faktiskt. För att inse när jag väl kommer mig upp att jag spänt mig hårt att jag knappt kan röra mig - därav Bert kring nacken..

Det är sådana här stunder man är tacksam över att barnen är såpass stora så att de kan hjälpa varandra med frukosten. Göra iordning sina skolväskor och ge mamma värktabletter. :)

Så nu sitter jag här. Jag, Bert och tystnaden. Jag får krupp. Christoffer - nu får du vakna och hålla din syster sällskap!!
Jag försökte ta igen lite förlorad sömn, men det gick ju sådär bra...

Idag skulle jag varit och tittat på en lägenhet egentligen. Men bland alla de tusen tankar inatt passerade även en och en annan matematisk tanke angående den ekonomiska situationen.. Det var en radhustrea och skulle kosta mig minst 8000 kr/mån... Njae.... Jag bestämde mig för att bo kvar hos mamma och buffra upp oss ett tag till. :) Visst har det sina ljusa och mörka stunder, det är fan inte lätt - men skam den som ger sig!
Det finns alltid de som har det värre och man ska vara tacksam, men i de djupaste backarna är det svårt. Det är lätt att säga "det blir bättre" eller "det ordnar sig snart, sluta inte kämpa" - men i de mörkaste stunder orkar man inte ens lyssna. Jag är otroligt glad och stolt över mina barn - de visar att de kämpar  med mig. <3

Invigde min nya cupcakes bok jag fick av frugan i julklapp - mums!! 

Igår hade jag en heldag med Emil. Vi åkte till Marianne och fikade, fotograferade det sista av Dajlas souvenirer som jag hjälper henne att sälja via min FB sida. Jag fick en signerad köksklocka <3
Sedan åkte vi till Mölnlycke vårdcentral och  listade om oss. Han ska påbörja en, eller två, undersökningar för laktosintolerans och för sin rygg. Handlade fika på Hemköp och gick hem till Christin och Chivas <3
Shoppade rea fynd på Lindex innan vi åkte hem igen. Hann vara hemma 50 minuter innan jag åkte ner till Åkanten och tog en bärs med Christin och Dante.
Allting kommer att bli bra.

I tisdags fick vi träffa vår nya merchandise chef som kommer jobba tätt med oss i butiken. Det ska bli otroligt spännande, han verkar bra och full med ideer om förändring och förbättring. Nästa vecka kommer han troligtvis vara med mig för att se hur vi jobbar med webshopen - mitt skötebarn :)

Jubileumstavla till salu, IFK Göteborg 90 år. Lägg ditt bud på min FB sida, du hittar tavlan och mycket mer i mitt album <3 Blåvitt <3

Jag längtar till sportlovet! Jag har fått beviljad semester tis - fre och har lite planer :) Äntligen ska jag få hitta på aktiviteter med barnen och mina nära! Bowla, bio och baka bland annat. Vi har iaf bestämt oss för att titta på Frost, den verkar grymt bra. Jag och Maia var på Sune häromdagen - jag blev lite besviken. Jag hade inte gärna betalat 100 kr för att se den igen direkt...

Sedan behöver jag väl inte nämna att jag ser fram emot helgen - det är dans fre, lör och sön :) Fredag kväll åker vi till Kvarnkullen och dansar till Blender. Lör och sön är vi med på dirty foxx kurs med Odd Vesterli på gbgmotionsbugg. Det härliga är att barnen planerar hur de ska packa sin väska, för de ska följa med. Jag var lite orolig att de inte skulle vilja det först - men det var inga problem :)

Det har kommit till min kännedom att vissa tycker inte att jag prioriterar barnen... Men lägg av! Orka bry mig mindre om era åsikter...
Det har även kommit till min kännedom att bra folk läser min blogg! DET är kul!! Och mitt budskap om att våga bjuda upp också har nått fram. Jag blir superglad verkligen!! Jag tänker fortsätta bjuda upp, men att bli uppbjuden är en fin känsla. Kan jag sprida den glädjen gör jag det mer än gärna!!
Ni andra bittra människor - börja dansa vet jag! <3

Ni vet väl om att jag har januari rea nu, med Dagochnatt? Bilder och priser finns också på min FB sida :)

Nu är det på tok för länge sedan jag lekte med mina flickor! Usch vad jag toksaknar er!

Å till Dig - 363

Det blir väl bara vad man gör det till

Trettonde dag jul, idag tar det slut. En jul som knappt varit märkbar tycker jag. Eller så är det mitt vänligt sinnade minne som sviker mig igen, men det gör mig inget för denna julen kändes inte på "riktigt".
Det är iaf en ledig dag (ja, vi har stängt! Kors i taket!) och jag sitter i mors fåtölj med morgonkaffet i min nya lilla mugg jag fick av Maia igår. "Mamma´s Coffee Mug. the best coffee in town" står det på den.
Jag har en känning av en annalkande huvudvärk, men försöker att inte låta mig störas av det. Jag är tacksam över att min kroniska huvudvärk inte slår ut mig varje dag. Det är faktiskt - peppar,peppar - ett tag sedan det var riktigt illa.

Grattis på 23års dagen Christin! 

Igår var vi på vår traditionella Ullareds resa. Jag, Seppo, Christin och barnen. Det började för några år sedan när barnen sa innan jul att de inte ville ha julklappar från oss, de ville åka till Ullared och shoppa istället. :) I år var det Maia som shoppade. Emil önskar sig bara kläder från mitt jobb eller teknikprylar för musik eller spel.
Som vanligt hittade jag inte ett klädesplagg till mig själv. Men jag hade ju redan rea fyndat med frugan på H&M,  ett spontanbesök efter våran date i Nordstan häromdagen :)

Så då igår kväll fick jag äntligen dansat lite igen. Buggelifox gänget hade tema Bal på Kvarnkullen, jag och Maia packade dansväskan och for dit. Jag visste redan innan att det kunde vara lite folk pga dans i Borås och Huskvarna, och överskott på tjejer.... men jag hade lovat fina Johan nu flera veckor att försöka komma ngn gång. Detta var typ enda söndagen som funkade.
All eloge till er i gänget som gör det så fint och lyfter fram temat, men vad hände med musikvalet?
Jag fick iaf dansat med Jane, Johan, Thomas och Tibor. Maia målade, fikade, showade för Gunnel och efter två timmar var vi nöjda. Hur ofta händer det liksom?
Men på med leendet och dansa loss. Jag vet ju med mig hur jag mår på dansgolvet och man behöver tanka lite boost. Jag blev dock lite generad över att behöva visa alla att jag inte hittat mina hotpants, men jag bjuder på det ;)

Längtar redan till onsdag då nästa danstillfälle är årets premiär på Granngården med gbgmotionsbugg.
Är ni nyfikna så kom dit vet jag! Oavsett danskunnighet är alla välkomna! Ett tips - bjud upp!
Det blir säsongsstart med Peter & Conny Live.

Hade ni en bra nyår förresten?
Det blev inte mycket som vi tänkt, och denna kväll hade jag svårt att le. Stackars min älskling, han gjorde så underbart gott med mat och ville mig väl. Men han vet också att jag har mina drops och jag ansträngde mig verkligen för att inte falla. Svårt att förklara känslan, man får liksom ingen luft på något sätt. Hur mycket man än vill, hittar man inte tillbaka till den glada Mia.
Men med regn kommer solsken och nyårsdagen var något bland det bästa jag upplevt! Det blev en dag med bästa "bara-vara" känslan, skogspromenad med hunden och filmkväll med älsklingen.
Närhet, ömhet och kärlek - känslan av att vara tillbaka och att finnas där för min Eric gjorde mig tårögd.
Eric - jag älskar dig så ofantligt mycket!

Idag ska vi ner och titta på när Emma spelar cup. Maia spelade i lördags, de gjorde 2 vinster och 2 förluster. Byta batteri i kameran, pussla lite på 1000 bitars pusslet vi köpte igår, och ta lilla promenaden ner till Wallenstamshallen. Ja, så får det bli.

Idag är början på resten av ditt liv - förvalta den väl.

Tro på dig själv!

Gott nytt år!

Det är inte ofta det blir som man har tänkt sig, eller hur?
Jag hade sett fram emot att dansa på Kvarnkullen igår, men återigen drabbade magsjukan oss och jag fick snällt stanna hemma.
Idag mår jag tusen ggr bättre, inga känningar alls. Har t.o.m druckit kaffe och ätit frukost! Denna gången tänker jag ta det lugnt så jag verkligen hinner bli frisk.
Imorgon är det ju nyårsafton och den hade jag tänkt fira med älsklingen, bonusbarnen, vargen och Sessan :)

Julen har varit lugn och harmonisk. Älsklingen blev så glatt överraskad över sin julklapp från mig så han blev alldeles tårögd. Det gör gott i mitt lilla hjärta <3 Så nu ska vi tatuera oss.
Jag fick ett smyckesträd från tomten, undrar hur han visste att jag behövde det? :)
Mina underbara kollegor gav mig julklappar också! Av Mesken fick jag ett belgiskt våffeljärn, av Johanna en deckare och av Emma "caviarnaglar" som lyser i UV ljus. Jag blev superglad - tack snälla!!

Julsmällen på Mässan var fantastiskt kul! Det var dock jädrigt varmt, lite jobbigt stundom och jag hade velat sitta ner en stund. Men det fanns inte gott om sittplatser ute i  hallen.
Men efter en cola försvann den tyngande känslan och man var på banan igen. Gud vad jag älskar att dansa!! Det kanske jag har nämnt innan? Haha
Jag träffade många goa dansvänner som jag inte sett på ett tag, vilket gjorde dansen med dem än bättre.
Tänk om alla dansare kunde bjuda upp minst en varje kväll som de aldrig har dansat med tidigare. Att ha det lite som rutin, dels för att glädja någon som kanske inte törs och dels för att utvecklas själv. Det betyder så otroligt mycket för alla och envar. Jag försöker alltid peppa mina vänner till att bjuda upp ngn för dem okänd. Eller kanske någon som de sett dansa, men inte törs bjuda upp.
Jag bjöd upp och blev uppbjuden. Härlig känsla. Inte minst på dansgolvet, ingenting annat existerar än dansen. De få minuter man får ger endorfinerna en rejäler överdos. Mer dans åt folket!!
Vad som gjorde mig lite ledsen var att se denna "hierarki" som uppkommer bland dansfolket. Att det finns folk som tror de är bättre än alla andra - så kommer det alltid att vara så det stör mig inte. Jag bryr mig helt enkelt inte.
Men dessa som tillåter sig vara "de sämre", de som måste tala illa om andra och utmärka sig på negativa sätt? Pinsamt. All styrka till er - så kanske ni också en dag inser att man kommer ingenvart med bitterhet.

Min fantastiska Kenneth var i Göteborg helgen innan jul och vi passade på att ses så ofta vi kunde. Gud vad jag har saknat den tokpellen! Norge är ett lyckligt land som får låna honom ett tag. När jag får se honom utanför huvudentrén till Liseberg, väntandes på mig, blev jag alldeles varm i hjärtat. Jag är så otroligt lyckligt lottad över att ha så fina vänner som jag har, som står  mig så nära. Ni vet vilka ni är och jag älskar er alla!
Vi gjorde Jul på Liseberg, vi promenerade Avenyn ner och nästan hela vägen upp igen, fikade på Evas Paley och drack bärs på City Pub (av alla ställen? Men tänk er mig som hörselskadad, vill ha en lugn miljö med inte alltför mkt folk... då var City Pub görbra - för hur många gaisare finns det egentligen??)

Fick beskedet när vi satt där.
Luften tog slut en stund och jag visste inte riktigt om jag skulle gråta eller le.
Nu behöver du inte kämpa mer, stilla somnade du in med familjen vid din sida.
Du underbara Annica - vi ses i Nangijala <3

Som vanligt har det varit mycket på jobbet, men jag har inte upplevt det som lika stressigt eller jobbigt som föregående år. Kan bero på kollegorna, kan bero på lagervärdet, kan bero på vad som helst... Jag tänker inte analysera utan bara njuta av att det nu är över. Nu återstår alla byten och inventeringen... Tjoho.

Christoffers flickvän Keri är hos oss över nyår och hon är så härlig! Häromkvällen hade vi "manikyr" och provade typ alla våra nagellack och glitter. Hon visade ett klipp på Youtube om hur man gör krackelerade naglar och det måste jag prova vid tillfälle!

Såg ni Sveriges hjältar eller vad det nu hette? Jag är så sentimentalt blödig så jag tyckte det var ett jättefint program. Grät nästan hela tiden. (Det räcker att Ty skriker move the bus så faller mina tårar och hakan darrar) Jag blev väldigt rörd av vardagshjältarnas insatser och organdonatorer. Nu är jag medlem i MOD och som vanligt fortsätter jag skänka pengar till välgörande ändamål. Det ser jag som en självklarhet att hjälpa andra som behöver det - en vacker dag kanske det är jag som behöver hjälpen. (Fast mina närmaste säger att jag aldrig skulle be om hjälpen... och de har de nog rätt i...)

En sak som jag dock inte klarar av är dessa tiggare som sitter runt varje gatuhörn, i varje affärs öppning. Ja, jag vet att man inte ska dra alla över en kam - men det är jädrigt svårt att hantera dem som medmänniskor när jag ser dem varje morgon på parkeringen. Utan kryckor eller skrumpna kroppar står de och samtalar över en kopp kaffe, de kommer i bilar och smyger med sitt tjuvgods, de ljuger så tänderna svartnar och jag blir fly förbannad när jag ser dem under dagen utsatta på sina poster. Jag vet att han inte är blind. Jag vet att han kan gå (ja t.o.m springa efter sin kompis som på skoj tog hans cigg).
Varför väljer de leva ett liv som tiggare när de inte behöver det? Vad strävar de efter?

Jag lägger gärna en slant till tiggare. Till de som orkar engagera sig. Till de som spelar musik med glädje, till de som kan le med ögonen, till de som bjuder på konst eller magi.

Något annat som gör mig pissed off är dessa jävla banditer som kan med att stjäla andras julklappar. Hur i hela friden tänker man då?? Här har en kompis varit med sin son och firat jul hos hennes mamma. En jul som innebär tågfärd, träffa nära och kära, ett mysigt julfirande med välförtjänt avkoppling efter ett nyligen tillfrisknande av opererade fot. På tågfärden hem har ngn helt sonika stigit på tåget omkring Vårgårda, tagit hennes väskor och dragit. Fy fan säger jag bara!!
Eller den vän vars son blir drabbad bara för att den andra föräldern inte kan bete sig moget, varför låta barnet komma emellan?

Nej fan nu behöver jag lugna ner mig. Andas. Ett...två...tre... Tänk på älsklingen och de underbara barnen...
Så ja :) Ta en klunk blåbärs dryck också så ska du se att det blir bra...

Idag kommer Seppo och hämtar barnen. Det jobbigaste på de barnfria dagarna är när man ska lägga sig. Eller när man vaknar och ser att barnen inte är där. Händer ibland att jag vaknar i panik om nätterna och ser att barnens platser är tomma.. det gör ont en sekund innan jag vet...
Det är så lätt att ta saker och ting för givet. Lever man ihop finns de ju där hela tiden. Då fanns det istället stunder som jag bara kunde bryta ihop för att jag inte orkade - hur kunde de ta all min energi på det sättet?
Idag förstår jag bättre. Det är lätt att vara efterklok.

Ta hand om er! Lev idag - imorgon kan det vara för sent.
Tänk inte på gårdagen eller morgondagen. Låt ingenting tynga ner er - ni är mkt mer värda än så!

Funderar på om jag ska baka idag. Måste ut å skaffa lite luft också. Barnen med, definitivt! Cheesus, ni skulle hört dem igår kväll.. Ja, ni föräldrar vet ju vad som händer om barnen inte får komma  ut på en hel dag.. OMG... Njae, så illa var det nog inte :) De är rätt goa med varandra. Oftast. Och rivsåren på Emils arm blev ju inte så illa.... De rundade av kvällen med en sång och dans show istället.
Det är väl konstigt - de bråkar bara när man pratar i telefon...

Klockan närmar sig 13, det är måndag den 30 december och jag säger over and out.

Ger aldrig upp

Som vanligt går det ett tag  mellan blogg stunderna... :)

Denna veckan har vi julöppet på jobbet, dvs vi stänger senare. Vilket innebär att jag knappt hinner träffa barnen alls. Idag är jag ledig och tänker tillbringa hela eftermiddagen med mina två charmtroll, vi ska göra Jul på Liseberg!
Dessförinnan ska jag sätta mig på tåget till metropolet Älvängen och förtära lite julbord. :) Min underbara praktikant Emma och jag ska till hennes skola, Lärlingsgymnasiet. Jag kommer toksakna henne hos mig, hon har gjort ett fantastiskt jobb! Hoppas att hon kan komma och hjälpa oss fler gånger.
Emma - om du läser detta - du vet vad jag tycker och tänker om dig och jag önskar dig all lycka i fortsatt arbete!! Du vet också vart jag finns om du vill något, bara att lyfta luren! <3

I helgen som var var vi på ytterligare ett julbord. Denna gång med Eric och hans kollegor till Estrad i Gothia Towers. Och jävlar i mig vad gott det var! Bästa julbordet ever! Ja, om man bortser från Arnes julbord på klubben - den gamla goda tiden :) Det var inspirerat av Krister Dahl, som var (är?) lagledare i svenska kocklandslaget. Lärde mig en sak på detta julbord i fredags - man måste inte gå på varmrätterna. Det kallskurna är klart bäst! Jag som inte äter sill (jo, senapssill går ner) brukar hoppa över det första bordet, men sicka frestelser det fanns - med skagenröra och laxpaj bland annat. Jag missade dessertbordet.. å tur var väl det. Haha.. Tog en godis på väg ut och var säker på att det var en sån däringa go snöboll ni vet... Men icke - det var marsipan... Iiiihhh... Men va mkt godis!!

När de övriga fortsatte till Incontro kände jag att det var dags att bege sig hemåt, skulle ju faktiskt jobba hela helgen. Utanför springer jag på Landin - alltså Pärlan, du e ju för go! 

Lördag kvällen spenderades i Borås, med välbehövlig dans upplevelse. Veckan har varit tung känslomässigt, mycket tårar och frustration. Och vad är inte bättre än att få andas i takt med musiken och dansa till krafterna tar slut? Endorfinerna kokar och leendet är äkta. Dans är magi!! 

För första gången fick jag också uppleva att jag hjälpte någon - någon som kunde varit jag för några år sedan. Jag bjöd upp en herre som först trodde jag skojade med honom. Skulle aldrig falla mig in, bjuder jag upp så menar jag fullt allvar. Vi dansade två bugg och sedan säger han att han blev nervös när jag bjöd upp. Va? Ja, han menade att jag var för "bra" för honom - han hade sett mig dansa under kvällen. Jag blev både glad och lite ledsen - Glad för att få komplimanger. Ledsen för att det ska inte finnas sådana känslor, finns ingen som är för "bra" - man måste kunna få dansa med så många som möjligt för att kunna utvecklas. Vi hade väldigt trevligt och tog två fox också. Fortsatte att prata i dansen och ett tag senare när vi ska hem råkar jag gå förbi honom. Han tar min arm och säger - Lova mig att du kommer tillbaka hit nån kväll. Du är en solstråle och ditt leende smittar av sig. Det lovade jag! Jag tycker inte jag är bättre än någon annan och är inte ute efter att utmärka mig på något sätt - jag älskar att dansa och det man tycker om gör man bra. <3

Söndag efter jobbet kom barnen och Peter. Vi strosade till Drottningtorget och lyssnade lite på sjungande julgranen. Skönt att kunna få iaf lite julstämning i blåst och regn... Denna afton var det Isabelle och hennes kör Gothia Show Chorus - jättevackert! Hade mer tid funnits på dygnet hade jag varit med dem! 

Saknar verkligen kören.

Sedan gick vi till centralen och käkade på BK, jag var toksugen på Chicken Royale :) 

Mätta och glada strosade vi vidare till Gustav Adolfs Torg och kikade på Musikhjälpen i buren. Lagom till vi kom spelar de Snart Skiner Poseidon. Sicken känsla det var! Stå där vid brasan med allt folk som vill hjälpa till, med Maia i famnen och Emil och Peter vid min sida - För vi glömmer aldrig Änglarna! 

Tack återigen Peter för härligt sällskap!! Det kunde jag aldrig i min vildaste fantasi tro när du var 7 äpplen hög och kom till klubben med Farmor Greta :) Mera sånt!!

Avslutade dagen med Jitex F05, näst sista träningen för i år. 

Boendet hemma funkar ok, men jag söker frenetiskt efter eget. Har ca 80 sökningar i veckan. Känns uppiggande å veta att jag har 4 år kötid kvar i Förbo och aktivt 28000 sökande före mig på Boplats... Springer ni på en lägenhet (ej norr om stan) så kan ni väl hojta till! :) 

Har varit hos läkaren med knät igen och har insett att jag helt enkelt får lära mig att leva med det. Artros och "inflammation" - men om jag bara tränar upp omkringliggande muskulatur så ska jag kunna fortsätta dansa. 

Samma gäller denna förbannade jävla huvudvärk som ena dagen är sju gånger värre än den andra... 

MEN - jag lever och mår bra, det är huvudsaken! Kommer ingenstans med att beklaga sig eller gräva ner sig, här tar vi en dag i taget och fortsätter se framåt. Kommer dagen då man inte tro sig orka mera, då måste man få tillåta sig att gråta lite för att sedan hämta nya krafter. De kommer alltid någonstans ifrån, man kan inte bara hämta dem runt nästa krön. 

Andas, ta hand om dig och de dina! 

Förväntansfull

Denna måndag startade inte så toppenbra direkt.
Vi brukar vanligtvis gå upp vid 06 för att i lugn och ro hinna med bussen 07.23, men denna morgon försov vi oss... Slår upp mina melerade kl 07.13, då vi vanligtvis brukar gå hemifrån. Väcker kidsen och de ska ha all eloge, de var klara på två röda. Vi hade säkert till å med hunnit med bussen om det inte vore för att nyckelfanskapet inte gick runt i låset. Jag fick inte upp dörren...
Maia kom på den briljanta idén att ta källarvägen, sagt å gjort - ner i källaren och ut i becksvarta morgonen... Å drattar omkull på första bästa isfläck i garagebacken.. Där och då, i min smärta som strålade ut i knät, bestämde jag mig - jag tänkte inte stressa, inte bli arg utan bara ta en stund i taget. Missar vi bussen? So what - vi tar nästa! Kommer vi försent? So what - vi ringer och meddelar skolan. Hand i hand strosade vi sedan till busshållplatsen och väntade in nästa.  Som naturligtvis var försenad... Och som naturligtvis inte kom upp för backen innan Hönekullavägen där vi skulle byta till nästa buss. Djupa andetag igen - lugn å fin nu....
Väl i Mölndals Bro köpte vi frukost på Mölndals Bro som vi tuggade i oss på 25:an på väg till Bifrost. Barnen kom fram hela och mätta, och jag kunde fortsätta till jobbet. Å kom i tid. :) (Efter 5 byten, västtrafik måste älska mig)

Dagen kunde ju bara bli bättre :)
Det var ju verkligen fler än jag som hade internethandlat under helgen. 101 mottagna beställningar - det vara bara att sätta igång. Vad skulle tomten göra utan mig?
Mitt lunch sällskap för dagen var underbara Christian Kungen Carlström, ända från Norrköping. Han är en av mina vänner som jag skulle kunna gå igenom eld för, guld värd! Fick äran att han stannade kvar en stund hos mig också så jag satte honom i arbete naturligtvis. Haha.. Tack, kära du!

Emil ringde vid 15 och undrade om han fick hämta Maia och om de kunde åka bussen hem tillsammans. Gulle honom <3

Hemvägen på kvällen - bussen gick bara till centrum.. Men jag hade tur - mamma hade varit å veckohandlat så hon hämtade upp mig på vägen hem.

Så varför förväntansfull? Det är morgondagen som Maia ser fram emot med skräckblandad förtjusning. Jag har idag pratat med hennes nya fröken och imorgon ska vi hälsa på hennes nya klass och skola - Furuhällskolan. Hon har sett fram emot detta länge och jag tror det kommer gå jättebra!

Hur har eran helg varit?
Julfesten i lördags var härlig! Snö, kyla, glögg, värme, långbord, show med sång, julmat, glada vänner och en jävla massa skumtomtar :) Efter maten röjde vi undan borden och fick fram ett dansgolv som utnyttjades till max när bandet Martinez klev på scenen. Kan inte  minnas att jag dansat till dem innan, men deras musik passade mig perfekt. Kvällens rockabilly klänning kom väl till användning. Jag hade jättetrevligt verkligen - det enda tråkiga var att man inte hann dansa med alla.
Tack Thomas för att jag fick åka med dig! <3

Söndag vräkte snön ner på morgonen, barnen passade på att pölsa ut och var skogstokiga i snödrivorna. De hade snöbollskrig och Maia byggde in Emil i snön. De lurade ut mig på altanen för att fotografera och jag kunde inte se honom.. Rätt var det är dyker ett huvud upp ur en hög...
Tur de hann leka en stund, för sedan regnade det bort igen. Vi invigde våra nya pepparkaksformar med Mumin och Lilla My, vi gjorde 2 plåtar med pepparkakor. Gubbar, gummor, bilar, båtar, tåg, grisar, giraffer, änglar etc..
Sista kursen på Donnum, jag och barnen var där. De hade förberett sin "att-göra-påse" med fyra-i-rad, pannkakor, kortlek och Barbapapa kortlek. Å så en liten peng för att kunna handla ngt i caféet. De är så goa mina barn som vill följa med mig till dansen. Att de vet hur kul jag tycker det är och att de gör det för mig.

Ååååhh - nu helt överraskande kom min Eric!! Har inte träffats på över en vecka, så nu blir det kramkalas!!