Sitter nu hemma och som varje dag längtar jag efter ett eget boende. Nånstans att kunna ge mina barn rutiner, traditioner, glädje, styrka, ännu mera kärlek och värdefull egen tid.
Överlevt mörka november, Tack vare starka vänner och pojkvän som uthärdar mitt svängande humör. Utanför dessa väggar är jag glad, jag ler och strålar som solen. I mitt hjärta flammar lågan.
December. No comments.
På måndag är det dags för ny MR på hjärnan. Vi håller våra tummar och ber till våra änglar att allt är som det ska. De stackars hjärnceller jag har har säkert fullt slagsmål och åker rallybil, men bara inte förändringen har växt eller utökats så är jag nöjd. Ingen vet ännu varför jag har huvudvärk, yrsel eller minnesluckor. Min fantastiska vän M-L finns där som mitt stöd. <3
Jag kan sakna tiden som var, då vi ofta gjorde utflykter och pysslade med allt och inget. När vi gjorde spontana små resor och jag minns leenden, samarbete och glada överraskningar.
Jag hoppas, och vet nästan, att jag får den energin tillbaka när jag får "mitt" igen. Det är tärande för oss alla, men jag ångrar ALDRIG resans gång. Den har gjort oss starkare och fört oss alla närmare varandra. Kanske blir 2015 vårat år? Låt oss göra det till vårat år!!
Imorgon blir det äntligen dans igen! Jag kan ge mig fan på att det är socialdansen som har saknats hos mig ett tag nu. Jag är beroende av endorfinerna, alla leenden, alla kramar och känslan av att finnas till för så många vänner! Det glädjer mig att få träffa er alla på Granngården igen och att Stefan kommer också! Längtar så! Jag ska dit med mina smycken och hoppas naturligtvis på att få sålt lite, vill ju kunna köpa lite klappar till barnen.
I lördags hade vi våran årliga klapplek med Mina Flickor. Hysteriskt kul tradition som i år blev lite vildare än vanligt. Inga namn.... Vi blev 15 st klappkåta fruntimmer hemma hos Joanna (Tack!!) och blev bjudna på en kväll vi sent kommer glömma. Eller ja, iaf de flesta av oss... :)
Jag kom hem med ett armband och en fotoram. Och två underbara vättar som Tess virkat åt mig. Puss min fina!
Till helgen ska jag och älsklingen få uppleva en av de fina julmarknaderna i Lübeck. Det ska bli så skönt att få komma iväg, bara vi två! Vi visste ju att det skulle bli en tuff resa i vår framtid, men att det skulle ta sådan tid kunde jag aldrig drömma om. Vi är ännu inte framme vid vårat mål och jag tackar alla mina gudar att du alltid finns där vid min sida. Oavsett alltid. Jag ser mycket fram emot denna helg, våra samtal, hand i hand i kylan på julmarknadens gator i Travemünde. Jag kanske inte är så duktig på att säga det så ofta, men jag älskar dig!
Jag fick ett samtal i veckan från ett jobb jag sökt, som säljare. Kanske jag redan sagt? Men iaf.. Jag börjar bli mer och mer osäker på om det är det jag vill? Jag tänker iaf ge det en chans om jag går vidare. Se vad deras koncept går ut på, vad man tjänar och hur de jobbar.
Jag är ju ändå försäljare ut i fingerspetsarna, men trivs bäst när köparna kommer till mig för att de redan är intresserade av vad jag har att erbjuda.
Å vet ni vad, jag måste berätta! Jag har börjat sova hela nätter! Jag ser ett sammanhang med när jag blev intresserad av att kanske öppna upp mitt shakra igen. Jag vågar inte fullt ut för jag ser saker och förstår inte varför just jag får dessa syner eller vad de betyder. Men denna gången låter jag det inte skrämma mig. I alla fall - på kvällarna ber jag mina änglar ta hand om mina problem ett tag så jag kan sova i fred. Ibland får jag healing och det är jätteskönt! Barnen vill ha meditation/yoga musik när vi somnar och det är väldigt avslappnande att snart höra deras snusande och veta att de finns där. I min trygghet, hos sin mamma som älskar dem över allt annat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar